Jag är så kluven just nu..

Jag vet inte om jag vill tacka ja eller säga nej till jobbet som modell, har inte hört av mig sen den 22 mars :O

Jag skulle nog vilja, men ingen i min släkt vill typ att jag ska säga ja, och jag vet, jag skiter i vad släkten vill, dom kan nite fatta besluten i mitt liv, men jag har ändå fått den här fix iden att jag är så osäker..

Har inte så lång tid på mig längre heller..

Och så kollar jag på bilderna Cleo tagit, och det är så grymt bra bilder, och jag måste erkänna att jag blir liten avundjuk, hon har tagit chansen och lever livet som miljontals andra tjejer vill leva, och själv står jag mitt på mållinjen och vet inte om jag vill gå över eller ta ett steg tillbaka.

Känner mig även så jävla deppad, någon släkting (Minns inte vem det var) har nu fått mig att inte vilja öka till galopp gymnasiet, det var min framtid ända tills nån sa att "det passar nog inte dig ändå" eller "Jaha, är du helt säker på det då, ska du inte söka till nånting annat?" Precis som om jag inte skulle klara av det, eller som om det vore en avskyvärd sport enligt min släkt. Jag vet inte vad jag vill längre, alla lärare i skolan är också mysko, alla kollar på mig som om jag bara hade typ 3 hjärn celler; 1. skriva, 2. prata 3. läsa. Jag kan inte sluta tänka på att jag vill byta skola, ibland vill jag bara välta närmaste bord och lubba ut mot friheten, men enligt familjen så har jag redan fått min chans, som om jag får skylla mig själv för att jag valde den här skolan. Men sen är det den här andra lilla filuren som sitter vid mitt öra och om och om igen förklarar att det inte finns någon bättre skola.

Med tanke på alla härliga elever, och mina klass kamrater.

Men ändå så har jag liktsom fastnat på tanken att "Min chans kom, men jag valde att vänta och trodde att den skulle komma tillbaka" Därför känner jag mig så ensam, det är därför jag vill byta skola, för att få en till chans.

Blir även så arg, så less på att folk är så mesiga.

Dagen efter att jag var på begravning med min gammel farmor så var det såklart skola igen, det var såklart jobbigt att starta om igen på bara några timmar. Men jag hade inget annat val. Och såklart hade jag en massa tankar, och min Creapy sv lärare sa till mig att följa med ut från lektionen, och så frågade han varför jag var så frånvarande ochdå bröt jag ihop och började böla och pratade ett språk som inte existerar. efter några sekunder kunde jag förklara att jag varit på begravning dagen innan. när jag tittade upp igen, ni skulle sett hans min, han var blek såg vett skrämd ut och var halvvägs in till klassrummet för att ta skydd, och så helt plötslig, från ingen stans "Jag har bokat en tid till dig för skolans kurator"

Hur jävla dum känner jag mig inte då, dom tycker uppbenbarligen att jag är helt jävla sjuk i huvett eftersom dom har bokat tid innan dom hört med mig först.

"TROTS ATT MOLNEN ÄR GRÅ HAR JAG HOPPET KVAR"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu tänker jag stänga ner den här bloggen, pallar inte hålla på och uppdatera varje dag, det går helt enkelt inte. men tack för alla kommentarer och besök ;)...

Igår åkte jag och cleo tillsammans till skärholmen för att hitta kläder till skol avslutningen. Vi hade jätte trevligt, jag köpte en slags jeans blus/jacka/klänning från H&M, och en slags Cerise färgad blus som e typ genomskinlig.. jag ska ju såklart...

u blir jag sådär deprimerad som jag blev när Gakuen alice tog slut, FAST NU E DET VÄRRE!! Slutet var så sorglit och deprimrande :'( ALLA i hela vida världen SKA se Vampire knight, annars blir jag galen... :P Åååh *suck* -.-"   För övrigt var jag ...

Är nu redan på säsong 2 ^^ Det här är den allra bästa animerade manga serien jag någonsin följt! Helt fantastisk, mkt blod.. men det är själva storyn typ :P Man kan inte låta bli att tänka sig själv som en vampyr xD Jag verkligen rekomenderar den här...

Åååh vad irriternade, min dator dampar och jag får utbrott stup i kvarten :@ Jag satte på låten Guilty från VP och datorn hackar, ner det ha rslutat hacka så speedar videon som bara den och ljudet e av och det går inte att fixa, så nu måste jag ta mi...